Ur min dagbok den 18 juni 2008:
Jagönskar inget högre än att få dansa med Äkthetens heta nymf;
en sann, inte påklistrad glädje. Hur många spelar lyckliga?---
geende en bild av sig själv som är ett surrogat; och en vacker dag orkar inte själen med falsarier: Krossade drömmar sprids som aska i vinden;
Så nu vill jag känna, dofta henne
ta in hennes spända barm i mitt famntag och
drickakärleken;
och vi skall vara förenade länge, länge
lekfullt uppmuntrade av oändligheten;
Sker det i midsommar? Kanske vid den gamla kärleksapeln, som på bilden fylls
av en ny junidags soluppgång kl 04.55. Vilken kärlekens symbol är icke detta ljus;
Nu vet Du, min äkta sköna, Jag är på väg med min hetta som
i tusen och en natt--
Thorwald
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar